26.9 C
Dili
Sunday, April 19, 2026

LÍDER MUNDIÁL UKUN TINAN BARAK LIU IHA KARGU

Must read

Molok nia asasinatu iha loron-sábadu, Ali Khamenei hetan klasifikasaun datoluk entre líder mundiál sira ho períudu naruk liu iha poder.

Líder supremu Iraun nian maka lidera nasaun ne’e dezde tinan 1981, uluk hanesan Prezidente no, hafoin tinan ualu, hanesan xefe Estadu de faktu no autoridade relijioza Iraun nian.

Khamenei mate iha atake aéreu sira hosi EUA no Israel. Nia ukun iha Iraun marka ho fervor relijiozu, ostilidade hasoru nasaun sira seluk, no brutalidade hasoru nia povu rasik, ho levantamentu sira ne’ebé maka suprime ho laran-makerek hodi hametin nia podér.

Iha lista ne’ebé inklui realeza, Prezidente Paul Biya hosi Kamerun hetan fatin dahuluk. Nia ukun nasaun durante tinan 50, uluk nu’udar primeiru-ministru entre tinan 1975 no 1982 no tuirmai nu’udar prezidente.

Nia harii sistema autoritáriu ida iha Kamerun iha dékada 1980 no nia mantein iha podér dezde tempu ne’ebá. Prezidente Teodoro Obiang Nguema Mbasogo hosi Guiné Ekuatoriál hetan fatin daruak no ukun nasaun afrikanu ki’ik ne’e durante tinan 46, dezde tinan 1979, bainhira lidera junta militár ne’ebé hasai Prezidente dahuluk nasaun nian hafoin independénsia. Rejime iha nasaun ne’ebé riku ho petróleu uza korupsaun, nepotizmu, represaun, no violasaun direitus umanus atu mantein ninia podér.

Líder afrikanu sira mosu beibeik iha lista nia leten, inklui ukun-na’in sira hosi Uganda, Eritreia, Repúblika Kongo, no Jibuti, ne’ebé maka ukun dezde dékada 1980 no 1990.

Prezidente Denis Sassou Nguesso hosi Congo-Brazzaville hahú nia mandatu dahuluk iha tinan 1979, hanesan Obiang, maibé sai hosi kargu durante tinan lima no fila fali ba podér iha tinan 1997 ho forsa militár. Líder autoritáriu infame seluk hosi parte diferente mundu nian, Daniel Ortega hosi Nikarágua, hahú mós iha tinan 1979 hanesan líder interinu no iha tinan 1985 hanesan Prezidente, maibé pasa tinan 1990 to’o 2007 iha opozisaun molok fila fali hanesan Prezidente no, foin lalais ne’e, hanesan ko-prezidente ho nia feen.

Prezidente rusu Vladimir Putin tama iha fatin 10.º, tuir Alexander Lukashenko hosi Bielorrusia iha fatin 7.º. Putin troka entre prezidente no primeiru-ministru durante parte boot hosi nia mandatu hodi evita limite sira mandatu nian.

 Inklui realeza, Sultan Brunei nian sei ultrapasa líder autoritáriu sira iha mundu. Hassanal Bolkiah maka sai hanesan líder absolutista nasaun nian dezde 1967. Figura prinsipál Carl XVI Gustaf hosi Suésia maka sai hanesan xefe Estadu reprezentativu de’it nasaun nian dezde 1973, enkuantu Paul Biya hosi Kamerun sei sai terseiru.(DADUS STATISTA)

- Advertisement -spot_img

More articles

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

- Advertisement -spot_img

Latest article